Längtan... och topp 3 v50!

Sinnessjukt trött är nog en rättvis bedömning av mig, det har varit en massiv vecka med många intryck och många framsteg. Blir ändå lika irriterad när jag märker att jag inte kan ta mig framåt lika fort som jag vill. Det är nära till frustrerande tårar och sorg över allt jag inte kan, jag försöker ofta välja att se de bra sakerna, men tro inte att det innebär att jag inte har svåra stunder. Jag har lättast att se det jobbiga, det som gör det tungt och det som smärtar., kanske är det därför jag får jobba så hårt med att aktivt välja bort att ge dem prioriterad plats i mitt liv, det faller sig helt enkelt inte naturligt för mig.

Längtan... smaka på ordet. Det håller så mycket i sin enkelhet. Längtan ger inga löften om framgång eller löften om hälsa. Längtan lovar inte att allt kommer bli bra eller som du vill. Ändå är det en mäktig kraft att längta efter något, att intensivt känna det genom hela kroppen. Denna veckan har det varit luciafiranden runt om i hela landet (och runt om i svenska kolonier i världen) och i vårt hus har det märkts genom att barnen har tjoat lusse lelle och lucia sånger med mer inlevelse och kraft än renhet. Sonen går på kyrkis och har övat med barnkören inför kyrkans luciatåg, men är å det bestämdaste tydlig med att han kommer inte stå framför folk och sjunga. Medan lillasyster inte får börja förrän nästa år och redan har fällt tårar för att hon inte får stå framför kyrkan och sjunga. Hon har blivit en bild av längtan för mig denna veckan, så intensivt att hon frågade om hon fick klä upp sig till lucia när vi var i kyrkan i fredags för att titta. Jag mindes när hela terminer på ridskolan kunde passera i längtan efter att få rida favorithästen eller för tio år sedan när hela veckan uppfylldes av längtan för jag visste att jag skulle få möta Håkan på fredag kväll. Idag längtar jag nog inte lika intensivt efter saker, vilket både är skönt och samtidigt sorgligt. Jag vill längta så där intensivt efter att bli bättre, att göra skillnad och att få påverka min omgivning. Att som tonåring drömma om att förändra världen har blivit att som medelålders försöka vara en skillnad för min omedelbara omgivning. Jag lutar mig bakåt och tar rygg på min dotter, fast istället för att sitta rak i bänken med kronan på i väntan på nästa år för att få gå med, så försöker jag sträcka på ryggen och försöka att bli bättre på att vara med i nuet och att göra skillnad i det lilla.

Topplistan för veckan har varit lite klurig, vi har firat jul igår med familjen vi inte träffar över julhelgen, vilket blir en naturlig höjdpunkt. Det har varit glädje att se barnen upptäcka glädjen i att ge varandra gåvor, att göra saker och att överraska. Men det blir utöver detta som veckans tre minnen tas med.

  • Morgonen med familjen när det var lucia på tv toppar mysfaktorn.
  • Jag gläds över promenaderna som varit möjliga och även några försiktiga joggingsteg loggas glädjande för veckan.
  • En sen em fick jag en överraskningsdejt med mannen i mitt liv som jag bär med mig i hjärtat.

Ikväll blev jag besegrad av febern igen, denna gången i sällskap av mannen som är mycket tapprare än mig när det kommer till att hantera förkylningar. Våra barn är opåverkade vilket resulterar i att vi vuxna längtar oförskämt mycket efter läggdags idag. Sov gott!

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229